– Tadzjikistan fick ett gemensamt
koordinatsystem för all verksamhet som hör ihop med landadministration.
   Därefter fortsatte arbetet med att skapa en databas för kartor och Bo Göran hade till sin hjälp Majid Obaid, GIS-expert och programmerare. Han hade flytt från Afghanistan, bott i Sve-rige och studerat datateknik. I kultur-mötet mellan Sverige och Tadzjikistan var Majid en viktig länk eftersom han kunde tala farsi med lokalbefolkningen och talar svenska och engelska. Arbetet bestod av flera delar.
   – Med hjälp av Topocad gjorde vi en kartuppbyggnad utifrån mätdata, fort-sätter Bo Göran. Dessa data kom från uppmätningar gjorda i fält med GPS-utrustning. Kartorna skickades därefter till en GIS-databas som har samma lagerstruktur som vi haft i Topocad.

Komplex lagerstruktur
Lagerstrukturen i Topocad blev mycket komplex eftersom det fanns en mängd olika data som var intressanta. Ett av lagren innehåller äldre inskannade sovjetiska kartor som baserades på flygfoton och visar till exempel kolchoser och bevattningssystem.
   De slutade tillverkas vid slutet av 1980-talet och fungerar som referens med en noggrannhet på cirka fem meter. En annan referens är ortofoton och satellitbilder. Efter hand som allt fler specifik mätdata inrapporterades växte antalet lager i snabb takt. Det gäller fastighetsbildning, gränser, vägar, kommunikation och annan information. En stor mängd data skulle kunna göra arbetet svårhanterligt men Bo Göran upplevde det motsatta.
   – Topocad hanterade lagerinformation och strukturen utan några problem. Det gick alldeles utmärkt.
   Inför detta projektet i Tadzjikistan förordade Bo Göran Topocad. Han hade arbetat i ett liknande projekt i Etiopien där det gällde att mäta in och register-föra mark och han hade goda erfarenheter programmet.
   De gamla kartorna från Sovjettiden som finns i ett av lagren är egentligen inte särskilt viktiga förutom ur en synpunkt. Kartorna är en viktig historisk
källa som visar hur landet en gång

har sett ut. Det visar även för tadzjikerna hur man kan använda äldre kartmaterial. Projektet i Tadzjikistan handlar inte bara om att skapa förut-sättningar för ett nytt administrations-system, lika viktigt är det att lära dem funktionerna så att de med hjälp av systemet kan arbeta med fastig-hetsbildningen. Därför har tadzjikerna fått utbildning i mätning och GPS samt även i Topocad, med rysk installation och kyrilliska tecken.
   Lagren från Topocad samlas i en GIS-databas, som Majid utvecklat, där man kan hämta exakt den information som är intressant. Där hämtas geografisk information, en kartbild och en text-baserad dokumentation. Topocad blev alltså ett betydelsefullt steg för att kunna överföra insamlad mätdata till en hanterbar databas.
   Planering underlättas Denna databas kommer att drastiskt förändra fastig-hetsbildningen i landet och hur arbetet med förrättningar fungerar. Tidigare gjordes detta för hand där någon sign-erat förrättningshandlingarna. Processen påskyndades genom att man smög in en dollarsedel bland dokumenten, ett tecken på ett korrupt system. Men det sätter databasen stopp för.
   – I detta digitala och transparenta system går det inte att skjuta in en sedel och förrättningen behöver inte vara knutet till en viss person.
   Det innebär att tadzjikerna får ett säkert och rationellt sätt att arbeta med fastighetsbildningen. De får ut en förrättningskarta som liknar den sven-ska med all nödvändig information, med uppgifter om arealstorlekar, namn på distrikt, registreringsnummer för fastigheten, undertecknare med mera.
   Med ett nytt nationellt koordinat-system och med databasen för fastighetsbildningen blir det enklare att utveckla infrastruktur, att bygga vägar och bygga hus. Markanvändnings-planering underlättas vilket gynnar hela landet.  

Copyright © Love Janson
Fotnot. Topocad är ett program för mätning och projektering.

Åter till reportagen

Ett land som inte har tillgång till aktuella kartor eller ett system för att ta fram kartor gör det inte särskilt enkelt för dess administration. Om det saknas struktur för hur man ska dra vägar eller för fastighetsbildningen kan det få konsekvenser för landets utveckling.
   Ett exempel på detta är Tadzjikistan i Centralasien, som gränsar till Afghani-stan i söder och till Kina i öster, och var fram till 1991 en del av Sovjetunionen. Landet har inte haft ett enhetligt system för att ta fram kartor för olika ändamål. Inte ens ett nationellt koordinatsystem har funnits.
   – Det tidigare sovjetiska systemet var militärt och därför hade man hemliga koordinater, berättar Bo Göran Holm-gren, som är lantmäteriingenjör vid Lantmäteriet i Gävle. Det gick inte att applicera på civil verksamhet.
   Bo Göran har deltagit i ett omfattande uppbyggnadsarbete av ett nytt landadministrationssystem för den unga staten. Detta är ett samarbete mellan Sverige och Tadzjikistan med Lant-mäteriet som utförande part.

Lokala koordinater
För Tadzjikistan saknades ett gemen-samt nationellt koordinatsystem. Istället fanns det flera lokala system där koordinater ofta var förvanskade. Det berodde på att man ville undvika att missiler från fiender skulle nå sitt mål.
   Men när användandet av koordinat-erna gick över från militärt till civilt syfte började man 2005 att bygga upp ett nytt referensnät. På vissa av dessa punkter har man utrustat dem med GPS-utrustning som är i drift dygnet runt, året om.
   Arbetet utvecklades och man byggde sex nya referensstationer i samarbete med Lantmäteriverket 2005 till 2007. En placerades i huvudstaden Dusjanbe och från stationen körs utsändningar för att man ska kunna mäta i realtid. Ett
helt nytt koordinatsystem växte sakta fram.